pendelilska

Aaaa jag vet att jag ofta nojjar utan egentliga anledningar. Detta är ju sjukt jobbigt och massor av energi går till något som inte ens är nödvändigt.

Men så funkar jag.

Vaknade upp natten till igår som så många andra nätter med ena armen helt bortdomnad (låg på mage o hade armarna under kudden). Det är så jävla obehagligt, armen är som en stor ofungerande geleklump. Detta händer då o då så det var inte mer med det... fast jag tror att denna gång gick till historien för det var såååå läskigt.

Jag trodde på allvar jag skulle behöva amputera hela armen. Att den var död. Stod där bredvid sängen o skakade armen, klämnde på den, försökte röra fingrar och tillslut började det sticka i den. Den vaknade till liv. Lite grann.

Sedan kände jag lite senare att den fortfarande var bortdomnad. Och kall. Den var liksom inte tillbaka.

Så var det så hela dagen igår. Men... senare på eftermiddagen började vänstra skinkan, vänstra låret, vänstra vaden, vänstra sidan av nacken osv bortdomnat. Eller, inte helt. Jag kände ju lite men det kändes ändå som om allt somnat liksom...

Trodde ni jag kunde somna igår kväll efter allt googlande??

Nej, nu tror jag att jag fått stroke, att jag har en hjärntumör eller att jag bara sakta är på väg att dö. Jag vet, jag är patetisk men jag är så'n sort.

"Varför drar du inte in till sjukhuset o kollar då???"

Nej för att jag på något sätt känner att det inte är allvarligt. Att jag är ganska nördig som oroar mig. Vadå liksom, jag har inte andnöd, jag har inte ont, jag har inte tuppat av. Jag är bara lite bortdomnad... men fungerar ju.


Men. Om det känns likadant ikväll när jag går o lägger mig så kommer jag boka tid på tisdag. I skrivande stund känner jag mig fortfarande lite bortdomnad och KALL på vänster sida kroppen.


Det är inte mycket med tanten nu asså...

Trots ångest o saknad så blir det här en fin fredag. Det känner jag och massor av positiv energi har redan kastats över mig, trots att den inte ens hunnit bli lunch :)

Först en skön taxitur på morgonkvisten. Jag fick dricks!!!! Kostade 160 spänn, lämnade 200. Fick 50 tillbaka och jag sade "men det borde väl vara tvärtom?". Han svarade "jag är glad idag!". Gullig gubbe!

Sedan på jobbet så kom min chef fram till mig och klappade om mig. Han förstod min ångest och ville kolla att jag mådde bra. Fina chef!

Sedan gick jag till kiosken här nere för att köpa snus. Då säger snubben "men väääänta lite nu..." och stod o stirrade mig rakt in i ögonen. TYSTNAD. Jag blev lite generad o undrade vad som hände. Sedan fortsatte han "asså... hur många raggningsrepliker har du inte hört i livet med det där ögat?!"

Mallig som en groda gick jag ut därifrån. Brett leende.

Och så vankas aw med jobbet idag.

Ikväll mys med älsklingen. Imorgon mys med vänner o älskling.

Life is pretty good ändå :)



Dagens tips till alla medborgare: BJUD PÅ KOMPLIMANGER! Det kan göra underverk för den lilla personen!

Jag blir så rörd av alla fina människor som hjälper en stackars ensamstående trebarnsmamma att jag bara MÅSTE skriva ett inlägg om just dessa ♥

Allt gick så fort o innan öppen visning av min lägenhet så kontaktade en snubbe min mäklare o lade ett bud bara så där. Ett bud jag inte kunde tacka nej till så han fick snabbt kika på mitt hem igår kväll och det beslutades att vi skulle skriva papper idag.

Med en familj som inte bor i krokarna är det svårt att snabbt hitta barnvakt så jag fick lite panik igår kväll... självklart var mitt första val kärleken min, men han har ett stort kundmöte idag så det sket sig.

Så igår kväll innan jag gick o lade mig så chansade jag och skickade ut sms till Lilla Hons bästis mamma, till Fröken Mittens skolkompis mamma och till Äldstas kompis mamma.

Samtliga tre svarade mig att det var SJÄLVKLART att de kunde hämta o hänga där tills mitt mäklarmöte var klart.


Va? Vilka hjältar. Vilka änglar.
Blir alldeles gråtmild när jag tänker på hur snälla människor faktiskt är!!!


♥ TACK TACK TACK ♥

Jag är, som bekant, inte kompis med frukter. Som äääär så nyttigt. Nej, jag har så svårt för att ta ett äpple liksom. Hur trist o tråkigt är inte det?

Men så har vi haft fruktsallad på jobbet nu två dagar i rad och det var en RELIGIÖS upplevelse kan jag lova!

Vad är då grejen? Jo det skall jag tala om för er.

Svaret är: MYNTA och PASSIONSFRUKT.
Japp så är det!


Blanda ihop följande så lovar o svär jag att ni inte tidigare ätit så god fruktsallad:

Stora, amerikanskt übermanipulerade blåbär.
Jordgubbar.
Inlagda persikor.
Vindruvor.
Banan.

Gucka runt allt med passionsfrukt och färsk, hackad mynta.

VOILA!

Jepp. Imorgon är det dags igen. Få hem tre stycken små flickor :)

SOM jag längtar efter de där små sakerna!!!

"Generellt bör man avvakta med träning tills sjukdomskänslan försvunnit helt. Under tiden man äter antibiotika, vilket man ju gör p g a en bakterieinfektion, finns en viss mängd bakterier kvar som kan förorsaka problem om man motionerar. Bl a drabbas en del av hjärtklaffsinflammation om bakterierna sprids dit med blodet och får fäste. Det är ett allvarligt tillstånd, potentiellt livshotande och som ofta leder till komplikationer. Rådet blir därför att avstå från fysisk aktivitet tills antibiotikakuren är avslutad."

Det är väl faaaaaaaaaaaaaaaaan också. Har haft världens bästa träningsvecka hittills o så POFF förstörs allt pga en jävla urinvägsinfektion...

Igår boxades jag och kände att något kvar knas "där nere". Eftersom jag är extremt rutinerad när det gäller symtom av dessa slag så insåg jag rätt snart att "jahapp, så var det dags igen..."

Efter träningen gick jag hem, käkade o ringde till närakuten. Fick tid direkt o på studs en antibiotika-kur. Så nu knaprar jag Selexid i några dagar framöver.

Tycker ju att kisseri-problem inte borde påverka träningen och har ett pass idag att se fram emot, samt ett imorgon innan det är dags att ta barnen igen.

Så får man ovan slängt i fejjan. Jag har ju ingen lust att drabbas av en sabla hjärtklaffsinflammation nu asså...

... men hörni, ni som vet, är det så farligt som alla säger???

... har jag nu satt på mig och den är tung och inte särskilt bekväm att ha på sig :(

Imorgon är det fredag. En sådan där fredag jag har lite svårt för. Dags att lämna ifrån mig mina hjärtan till pappan. Det gör ont. Men det är ju sådant jag bara är tvungen att leva med.

När jag har tjejerna fylls hela jag med värme och kärlek ♥ Även om det är massor av gnabb, gnäll, tårar, skrik, jämmer o gläfs så finns där i alla fall alltid så mycket kärlek. En liten hand som lägger sig över min bröstkorg när jag sover. En liten flickkropp som kryper upp i knät när vi sitter i soffan. Godnatt-pussar. Godmorgon-pussar. Hejdå-pussar på dagis o skola. Hej-pussar på dagis o skola.

Hur meckigt och energikrävande det än är att ha alla hos mig så är det UNDERBART! De liksom sitter ju ihop med mig. Utan dem är jag inte hel.

Jag får massor av kärlek av A självklart de veckor jag inte har tjejerna, men det är ju en annan sorts kärlek. Det är ju vuxenkärlek. Den är ju alldeles underbar den också. Förstås. Jag är i alla fall inte hel.

Mina små vackra flickor. Jag är så förbannat lycklig, glad och stolt över att jag blev mamma till just dem!

Halsbölden är nu väck. Hostan har avtagit och jag känner mig, trots den tunga ångestkappan, fit for fight!
Äntligen!

Imorgon börjar det tunga träningsschemat igen. Som jag sett fram emot det. Skönt! Det är ju inte bara skönt att svettas o ta i så ögonen ploppar ur... det är ju terapi för själen också! När jag inte har barnen så hjälper jag mig själv genom att träna hårt. Det finns inget bättre substitut :)

Imorgon börjar jag lätt med ett gympass på lunchen. Tillsammans med min kära fd kollega! Det skall bli kanon!
På lördag är det självklart en morgon promenad innan frukost i Hagaparken. Sedan väntar ett hårt Combat-pass på Odenplan. Äääälskar Combat! På söndag blir det promenad på morgonen i HP men sedan får kroppen vila till på måndag - då blir det Combat igen :) Med min älskling :) På tisdag morgon tänker jag gå i HP innan jobbet och så har jag bokat in mig på Step på kvällen. På onsdag blir det gympass på lunchen och på torsdag morgonpromenad och Step igen, fast på lunchen.

Jag är så redo nu!

I veckan som kommer kommer jag även jobba stenhårt. Ta tag i surdegar. Ta tag i sådant jag flyttat framför mig. Bocka av todo-listan fett. Det är ju såååå skönt med bockar!

Och så skall man inte glömma bort att kvällarna med A i stan inte är helt fel heller. Det blir en fin vecka, det känner jag på mig.

Sedan POFF är det ju fredag igen. Triss i kärlek ♥


Så. Det är ju inte så synd om mig egentligen. Eller hur?


Förresten, min vän som jag berättat om - hon fick beskedet i veckan att hennes stora tumör var av den aggressivaste sorten :~(. Men den är ju borttagen! Man vet dock inte ännu om den hunnit skicka ut fjärrmetastater... men det hoppas och tror jag inte att den gjorde!!! Om ett par veckor väntar första cellgiftsbehandlingen, det kommer bli kanon - det svär jag på.

Hon kommer fixa det där! No doubt about it ♣

Hon är, liksom jag själv, stark som en oxe och detta kommer göra henne ännu starkare. När hon kommit ur detta så kommer det bara gå uppför. Hon kommer må som en sessa!


Nähä. Dags o logga ur. Dags att hänga tvätt. Dags att platta luggen. Dags att packa väskor. Dags att sussa.


Hörs igen.

Fick precis för en sekund sedan veta att två av mina gamla kollegor från förr gått o dött i sjukdomen från helvetet. Plus henne jag skrivit om som kämpar mot sin...

... vad är det här????????????

Det är väl fan va svårt det skall vara att få till fler inlägg då! Förr i världen kunde man ju få till minst ett per dag i alla fall. Det finns ingen tid över nu för tiden helt enkelt. Sorgligt men sant.

Men men... en gör så gott en kan.

Mitt senaste inlägg var väl allt annat än muntert och jag tänker fortfarande på henne o på hur livet snabbt kan bli om man har otur. Det liksom förföljer mig och jag inser att varje minut är värdefull.

I skrivande stund sitter jag vid mitt köksbord och jämte mig har jag mina tre små fantastiska flickor som sitter o pysslar. Lyssnar o tittar på dem och inser att jag haft sådan himla tur!!! Tre friska, vackra och underbara flickor. Alla tre är mina! Tack för det.





Tänkte även summera ihop senaste veckorna i bilder här nedan.

Tills vi hörs igen - ha det!



Gran Canaria. En av våra pooler vid hotellet.


Gran Canaria. Tupplur vid poolen.


Gran Canaria. Palmer.


Gran Canaria. Drink innan middagen.


Gran Canaria. En cigga innan middagen.


Gran Canaria. En skål vid poolen


Gran Canaria. Middagsdejt med grannarna :)


Gran Canaria. Drinkar med grannarna.


Gran Canaria. A o jag.


Gran Canaria. Vårt hotell by night.


Gran Canaria. Vårt hotell by night.


Gran Canaria. På väg hem till kalla Sverige.


Juldagen. Hos mamma.


Juldagen. Hos mamma.


Juldagen. Tjejerna hjälper mormor att snoppa brysselkål.


Juldagen. Lilla Hon o Fröken Mitten kollar in alla paketen...


Juldagen. Kära svåger käkar god kalkon.


Juldagen. Julklappsutdelning.


Juldagen. Svåger #2 o lillasyster dividerar.


Juldagen. Fröken Mitten myser hos mormors G.


Juldagen. Äldsta, kusin Lillgris o Lilla Hon kollar film.


Juldagen. En liten tomtenissa med pepparkaka runt munnen.


Nyårsafton. Äldsta gosar med kusin Minigris.


Nyårsafton. Trerätters middag i Norrköping.


Nyårsafton. Lilla Hon njuter av Marängsviss.


Nyårsafton. Världens roligaste sällskapsspel - Oogachakka.


Nyårsafton. Farsan funderar ut sångtext.


Kort vecka. Ljuvlig utsikt från mitt jobb.


Lite ledigt igen. Morgonpromenad.


Lite ledigt igen. Morgonpromenad.


Lite ledigt igen. Morgonpromenad.


Lite ledigt igen. Bio med familjen Tolstoy/Vedder.


Lite ledigt igen. Bio - Marmaduke.


Lite ledigt igen. Skönhetsbehandling.


Lite ledigt igen. Skönhetsbehandling... skönt att ha tre tjejer :)


Lite ledigt igen. Granntjejen o Äldsta bakar muffins - helt själva!


Lite ledigt igen. Jag o Lilla Hon tar en promenad med snowracern.


Lite ledigt igen. Lilla Hon fångar snöflingor med tungan.


Lite ledigt igen. Operation bygga snögumma.


Lite ledigt igen. Operation bygga snögumma.


Stolta tjejer.


Färdig!


Äldsta lagar pannkakor. Alldeles själv (jag = mäkta stolt)!