Ibland...

... vill man bara lägga sig naken i en snödriva. Frysa ihjäl en stund.

And f*cking don't judge me for saying or feeling that.

Man måste ner för att komma upp. Så enkelt är det.

Man behöver inte analysera molekyler. Man behöver inte veta varför skit händer.

Bara att tugga i sig, kavla upp de där ärmarna, lipa en skvätt o kötta vidare.


Give up are for wimps.


Pappa


Livet är skört. Livet är orättvist många gånger. Livet suger ibland. Livet är kort. Livet är det enda liv vi har.

Pappa har fått en stroke... eller propp... eller hur fan man säger.

Min syster, som är syster, fattar detta bättre än mig. Stroke är tydligen ett samlingsnamn för proppar o blödningar. Typ så.

I söndags morse skulle pappa gå upp ur sängen för att morgon-pinka.

BOOM. Ramlar ihop.

Ambulansskjuts till Danderyds.

Jag var magsjuk. Syrran var i Götet. Pappa = helt själv.

Syrran kom dit söndag kväll.

Min duktiga, älskade syster.

Höger halva på pappa fungerar inte :(

Och från dag ett till nästa blir han sämre :(

MR visar att han har flera proppar vänster sida hjärna. Skadan är ganska omfattande vilket förklarar hans symtom och dess försämring.

MR visar även att MS är i ett aktivt skede nu vilket behandlas med kortison.

Helt återställd blir han nog inte.

Att han kan komma gå med rollator är ett realistiskt mål.

Han har blivit insatt på blodförtunnande sprutor pga att han är så mycket sängliggande, detta för att undvika nya proppar i ex ben.

Han pratar sluddrigt och mår inget vidare (ehhh konstigt?).

Jag var där igår.

Lilla pappa. Min coola, tuffa och roliga farsa!

Han har, thank God, glimten och gnistan kvar... och tjurskalligheten samt humorn.

Bra!!!

Imorgon ska jag dit igen. Med några Mazariner som han är sjukt sugen på :)

Daddy. Kämpa nu FÖR FAAAAAN!


Älskar dig.


RSS 2.0