Hasta la vista!

 
Jag har konverterat. Finns på annat ställe. I annat namn. I ny miljö.
 
Kontakta mig om du vill veta var
Ni övriga får ha ett bra liv!

Livet är kort

 
Hej bloggen.
 
Jag är nu 39 år (GUDBEVARS!!!) och undrar vad fan jag tänkte på när jag direkt efter gymnasiet var så kåt på att direkt börja jobba? Varför var jag så naiv, så ivrig, så korkad?
 
"Jag skall börja jobba. Jag skall aldrig mer sätta mig i en skolbänk!" Så tänkte jag då och även långt senare. Det var ju fantastiskt att tjäna egna pengar. Det var fantastiskt att bo i eget. Det var fantastiskt att festa torsdag - söndag vecka ut och vecka in.
 
POFF sade det och  nu sitter jag här o undrar var tiden tog vägen?
 
Jag vill dock tillägga här att jag inte ångrar en endaste liten mikrosekund att jag gifte mig, skaffade tre små vaniljdoftande sessor och blev vuxen på riktigt. Absolut EJ.
 
Men nu önskar jag så att jag, innan ovan hann hända, att jag var smart o studerade lite till. Att jag orkade med att plugga in tredje året. Ty när jag var liten ungdomar, då kunde man välja tvåårigt gymnasium. Vilket skoltrötta o rebelliska jag självklart valde.
 
Straffet blev att jag inte varit högskolebehörig. Det där tredje året jag aldrig gjorde har varit och är som en nagel i ögat på mig.
 
Ja ja det har ju gått skitbra för mig ändå. Jag jobbar ju o tjänar pengar. Jag gillar mitt jobb o har haft flyt hela mitt yrkesverksamma liv. Inget snack om saken...
 
... men...
 
... nu när jag pluggar friidrott så inser jag att det är ju ungar jag borde jobba med. På heltid. Idrottslärare på högstadiet. Musiklärare på högstadiet. Språklärare på högstadiet. Eller nåt.
 
De där ungdomarna alltså. De är ju för härliga. TROTS att de är jävliga. Och i högstadiet extra jävliga :) Jag har ju själv varit en sådan där jävlig ungdom. Högstadiet var min "värsting"-period. Oj vilken kaxig liten sak jag var. Som var världsbäst på ALLT och totalt odödlig.
 
Tror faktiskt, utan att låta bräkig, att jag skulle passa PERFEKT som högstadielärare. Vilken jäkla utmaning! Vilket jäkla slit! Men vilken belöning när man lyckas knuffa in ungarna i rätt riktning!!
 
De lärare jag minns är de som knuffade mig i rätt riktning. Trots att jag var jävlig så tyckte de om mig. Det vet jag. En lärare jag minns extra mycket var Greger. Två meter lång "farbror" (som typ var lika gammal som jag är nu) som var hur listig som helst. Han lyfte fram det kreativa i mig. Och jag fick goda betyg i ämnen som NO, MA, SV, ENG trots att jag var totalt ointresserad och tyckte det sög. Detta för att han såg mina estetiska sidor och lyfte mig i de ämnena, som i sin tur gjorde att jag gillade att hänga i plugget.
 
Vilken stjärna.
 
Jag skall foka på att "lyfta" mina friidrottsbarn på samma sätt. Uppmuntra dem. Engagera dem. Smart teaching.
 
Jag skall göra en "Greger" helt enkelt.
 
 
 

Massage & sång

 
Vi har privilegiumet att få massage varje vecka här på mitt jobb. Det är grymt lyxigt och förskräckligt behövligt. Det som erbjuds är en halvtimme per vecka...
 
... men så kan man köra helkropps i en hel timme också om man betalar lite själv.
 
Det gjorde jag igår. Det var tamejfan en religiös upplevelse. Ja ja, jag har väl fått helkropps tidigare men vår tjej är helt magisk. Total eufori uppstod och jag var nära gråten flera gånger. Så skönt var det.
 
Mer massage åt folket!!
 
En annan sak jag inte tagit här ännu... är att jag börjat sjunga igen. På allvar. Eller egentligen är det för tidigt att säga, om ett par veckor vet jag definitivt om jag är med eller inte.
 
Det är som Idol-uttagningen. Fast på ett vuxnare sätt.
 
Berättar mer sen. Men jag har goda förhoppningar och tror jag sitter säkert :)
 
 
Hörs igen.
 
 

RSS 2.0