Fy fan.
Finns det något värre än när vuxna pratar bebisspråk? Med sin flick-/pojkvän, sambo, make/maka eller partner? Med sina barn? Med sin hund?
Öhh nä.
Det e för att man e lite "törnad i kanterna" som man inte tål andras lycka ;)
Fast bebi språk e kanske att ta i haha
Jag minns när jag var "trött" på karlar jag tålde inte se dom på Tv ens, alla sliskliga romantiska dravvelserier alla happy couple på stan m hålla handen o slask i öratpussar Uäck!
Sen gick tiden o jag började längta själv haha så kan det gå :)
P&K och hoppas kollegan pratar tystare idag...
Hi hi, det var en hon-kollega jag pratade om :-) Och neeeeej Garbis, jag må vara törnad i kanterna men bebisspråk har jag ALDRIG använt när jag pratat med vare sig pojkvänner, make eller mina egna barn ens. Can't stand it.
hihi Hon-kollega Han-kollega ;)
Ja då kanske det var mera förklarigt haha tänk dom på Hans jobb då som ska lyssna på sin Han-kollega pluttisnutta i luren asg
Lika vidrigt som Kramizz eller ännu värre Kjamiz :o/
Vilken söt lite onge din syster fått! Själv snusade jag på liten Svea igår, en månad gammal.
Tänk er då när 40 plussare skriver kraamizzz... DÅ spyr jag så mycket att jag går ner ett kilo..ryyys.
Skrattade HÖGT när jag läste Mias kommentar. Och nu Pangis :-D
Jag får också lätt panik o kräks lite när det dyker upp "kramizzzz" eller liknande i mail, blogg eller sms.
Ha ha, skönt med likasinnade :-)
Sympati-kräks jag med!
Bebisspråk är vidrigt! Både till barn, vuxna och djur.
Har heller aldrig pratat bebisspråk med mina barn, och jag hävdar bestämt att de blir duktigare på att prata om man pratar med dem normalt.
Och att prata bebisspråk med sin man??? Jag vill väl inte leka morsa åt honom heller. Gud, vad osexigt!
