pendelilska

Jag har alltid varit en, enligt mig, okomplicerad människa med gott humör och sunt förnuft. Jag har klarat mig från strul och vad som än hänt mig genom alla år så har jag rest mig upp igen. Jag kör ofta med den när jag känner mig deppig - "jag reser mig alltid upp". Så är det liksom.

Har haft världens, enligt mig, bästa uppväxt. Blivit uppfostrad av två kärleksfulla föräldrar. Jag har haft tydliga regler att följa genom barndomsåren men inga knäppa eller för stränga regler. Normala. Jag har brutit mot en herrans massa sådana och har fått allt från indragen veckopeng till utegångsförbud.

Minns inte riktigt om det funkade, men där kan kanske morsan flika in?

Mina föräldrar är ljuvliga varelser. Pappa var 29 när han fick mig. Han har alltid varit den lugna av dom två. Han har på sin höjd fnyst åt oss när vi varit busiga. Kindbenen sammanbitna och så det där fnyset från näsan. Då visste man - farsan e lite arg...

... i tonåren var jag överjävlig mot honom. Säkert bara för att han var så "snäll". Jag provocerade honom så hårt en gång vid middagen att han fick spelet o tryckte upp mig mot en garderob. Höjde handen o spände ögonen i mig. Jag minns att jag skrek "slåååååååååååååå inteeeeee jag kommer ringa poliiiiiisen!".

Självklart slog han inte. Men JÄVLAR I HELVETES HAVET va rädd jag var då. Sket säkert i brallan.

Annars har han bara fnyst som sagt. Jag minns många söndagar då vi satt o glodde på skidor ihop. Tyckte det var så mysigt. Eller när han väckte mig när det var dags för Tyson att fightas fyra på morgonen. Åh vad jag kommer ihåg det starkt.

Som ni vet så är han en gammal långtradarchaffis. Körde England. Det var så jävla ballt tyckte vi. Det skröt man lite om. Minnen från hans hytt i lastbilen har jag förstås också. Minnet av nybryggt kaffe, av countrymusik, av cigarettrök, av hur han o hans kollegor skämtade med varann när de träffades på terminaler lite här o där, av hur coolt det vara att vara "pappas flicka"på färjan över till England.

Pappa e en jävligt bra snubbe. Gör utsökt makaronipudding o härligt flottig spaghetti.

Han har varit en bra pappa.

O så morsan då. Hon var bara 20 när hon fick mig. Hon har ALLTID varit ung liksom. Jag har alltid varit lite sådär hemligt stolt över henne. I tidiga tonåren när allt e lite känsligt så var det inte alltid kul att föräldrarna var med en typ i plugget eller så men jag visste hela tiden att mina polare avgudade henne o tyckte hon var så UNG o MODERN. Det var ju såklart asballt att veta.

Hon har alltid hängt med, morsan!

Mamma har varit en liten karriärstjej. Jobbat, jobbat, jobbat. Men det tyckte jag också var lite ballt vill jag minnas. Att få följa med henne till jobbet o skriva skrivmaskin. Kolla in henne när hon hade diskussioner med sina kollegor, minns att de satt där o rökte som galningar o fimpade i orangea såna där askkoppar med en plopp i mitten.

Man kan säga att vi växte upp med rikskuponger, hamburgare, Findus fiskgratäng, pizza o annan snabbmat men när morsan lagar mat så är det GUDAGOTT! Hon gör världens, o nu är jag fan helt säker, godaste kroppkakor!!!!! Det är helt sjukt gott o jag längtar varje år!

När andra ungar önskade maträtter i hemmen på den tiden så blev det pizza eller Clock eller pannkakor. Jag o syrran skrek alltid efter kroppkakor!!

Vårt hem har alltid varit fyllt av skratt. Humor är något som både mamma o pappa verkligen har. TACK O LOV! Det har smittat av sig på mig o syrran. Hemmet har även varit fyllt av harmoni o kärlek. Även om både mamma o pappa jobbat mycket o varit borta mycket så har vi alltid varit trygga och älskade. Ingen tvekan. Sån där gränslös kärlek liksom, jag känner det så starkt.

VIsst har jag varit respektlös mot mina föräldrar, men det hör ju tonåren till, men jag vet att jag är väluppfostrad och kan skillnad på rätt och fel. Det är mina föräldrars förtjänst.

Jag har gett mig FAN på att behandla mina barn med samma respekt, kärlek, humor och glädje som mina föräldrar har.

Jag är så JÄVLA glad över att jag är den jag är och att jag har de jag har runt omkring mig.

Syrran liksom. Lilla jävla unge!! Hon var ÖVERALLT tyckte man. Liten o spenslig o mammas o pappas gullegris liksom. Jag tyckte hon sög när jag var liten. Men nu får man känna på vad ÄKTA syskonkärlek är. Maken till fin människa får man leta efter. Åh vad glad jag är att jag har en liten lillasyster som alltid finns vid ens sida. Tänk att hon fortfarande tycker att jag duger trots att jag puttat henne ner för trappor och trots att jag satt en kökskniv mot strupen på henne...

Jag är nöjd med mitt liv. Faktiskt.

Faktiskt skriver jag för att... ja ni vet... det kanske inte är klockrent att skriva att man är nöjd med livet när man genomgår det vi gör just nu men när jag tänker efter lite djupare och hur livet skall se ut så har jag ju facit i hand!! Jag behöver bara titta tillbaka på hur jag hade det som barn.


Mom and Dad for presidents!!!
And li'l sis for.. öhh... vice president!

Fy fan va ni e grymma!!

Förra veckan tyckte jag att jag varit lite väl hård mot Fru Präkt. Att hon faktiskt var en fin och varm människa. Har pratat lite med henne om vår situation o hon har sagt fina saker liksom.

Men så idag försvann allt det och samma gamla känslor kom tillbaka. Hate that motherfucking bitch!

Ser henne på avstånd när hon är på väg till dagis. Vi vinkar lite åt varann. Sedan när jag skall upp till dagis så möter jag henne o hennes söner... och vad ser jag???

TROR NI INTE ATT KÄRRINGJÄVELN TJACKAT SAMMA JÄVLA FRISYR SOM JAG???!!! Vad i helvete är grejen? När jag klippte mig till min förra frisyr så tog det ett par månader, sen kom hon med samma. Nu har jag haft min frisyr i fred i x antal månader men så idag... idag fick jag se fanskapet med MIN frippa.

Uuuuhhhh jag blir så jävla arg.

På återseende.

Nej! Det har absolut inget med saken att göra. Eller jo, kanske lite... eller nä... jag tycker ju dom e så bra ju!



Jag har, när jag tänker efter, alltid varit svag för pojkband o i synnerhet deras smäktande ballader. Drowning med Backstreet Boys till exempel! Jag menar, herregud så vackert. Det enda pojkband jag aldrig riktigt fastnat för är Boyzone. Det var helt enkelt inte min kopp te.

Men EMD är sannerligen min kopp te!

De är inte bara sockersöta utan de sjunger ju ljuvligt! Lyssnar om o om igen (som en jävla fjortis jag veeeeeeet) på Alone i min iPod och det är så vackert att jag nästan gråter. Helt allvarligt alltså.

Vad är det med Fru P och pojkbandsballader?






Lyllo alla fjortisar där ute.

Nu tänker jag inte älta palla-äpplen-grabbarna längre... fast jag måste ändå bara berätta att Äldsta o hennes polare J  på rasten såg tre pojkar krypa in och ut genom vår häck idag!! WHAT THE FUUUUUCK?

De där grabbarna har ingen respekt för en 34-årig kärring trots busvisslingar o hårda ord. Satans skitungar. Hoppas INNERLIGT att herren i huset får syn på dem efter torsdag då det är hans tur att ha barnen... då kanske de lugnar ner sig en smula med att palla dagtid från vår tomt. Tror att den där skinnskallen kan fula sig ordentligt o skrämma slag på de små liven. Även om han innerst inne (tror jag känner honom rätt väl) tycker det är rätt kul med småpojkar som pallar från våra träd.

Nog om det.

Slänger ut lite bilder från min helg.


Äldsta i Trazan o Banarne kojan.


Alla minns väl tandemcykeln??


Min vackra syster med min vackra Lilla Hon i famnen på Åbergs.


Min snygga morsa med min snygga Lilla Hon i famnen. TACK SNÄLLA MOR för lunch o sällskap o presenter!


Lördag kväll - whisky o M's. Shit va gott. Skulle LÄTT kunna bli alkis asså...


Söndag - fokus vara-duktig-som-ens-jävla-präkt-grannar-och-fixa-hus-och-tomt! Putsade alla fönster utvändigt och började även skrubba denna spaljé med Grumme tvättsåpa. Hann inte mkt längre än så här innan det var dags att jaga rätt på alla barn som var utspridda... Erkänn att detta måste vara det mest intressanta ni läst i en blogg tidigare???


Söndag kväll. Bada tre små barn. Här Fröken Mitten och en härligt bajsbrun gammal våttapet!


Lite legobygge på golvet med Lilla Hon på eftermiddagen. Jag frågade henne va jag skulle bygga. "En hund" säger hon. Det var fan inte lätt men jag lyckades!!


Det var min helg det.

Nästa helg kommer att se HEEEEELT annorlunda ut kan jag lova. Mer info om det kommer senare.


Nu - fokus arbeta.

Är det nån jag inte vill ha "mothugg" från så e re Mumriken. Du har så rätt, så rätt. Vem fan har INTE pallat som liten?

Men det ska ju vara surkärringar o surgubbar där ute - annars är det junte någon match.

Jag kommer hem. Stressad som fan. Går mot dagis. Vad ser jag?? Jo en ungjävel krypa ut från vår häck med äpplen i händerna. Han kastar varsitt till sina polare som står utanför häcken o väntar.

Fru P e i sådana här lägen inte o leka med.

- Vad i helvete pysslar ni med?
- Öööh vi tog bara ett äpple...
- Det är jag som bor där hörni.
- Okej... förlåt då... (ser ut att bajsa på sig vilken minut som helst)
- Asså jag e rätt snäll av mig så ni får jättegärna käka äpplen, men fråga för fan först!!
- Okej... tack...

Jag går in på dagisgården som ligger 100 meter från vårt hus. Tittar mot huset o tror ni inte att ungjävlarna kryper igenom häcken IGEN???!!! Jag blir vansinnig o glömmer helt bort att dagisgården är full av småungar.

Busvisslar.

- NI SOM PRECIS KRÖP IGENOM MIN HÄCK IGEN - GÅ UT DÄRIFRÅN. NU!!!
 
Ungarna kryper ut långsamt, långsamt o tittar mot dagisgården.

- VAD I HELVETE ÄR DET FÖR FEL PÅ ER???
- Men du sa ju att vi fick ta äpplen.
- ÖHHHH NÄ JAG SA ATT NI FICK TA ÄPPLEN OM NI FRÅÅÅÅÅGADE FÖRST. VAD ÄR SVÅRT ATT FÖRSTÅ??? STICK NU DÄRIFRÅN. PÅ EN GÅNG.

Småungarna på dagisgården stod flockade kring mig o tyckte detta var jättespännande. Jag skämdes lite o fick lov o säga att "man måste få bli arg om det springer folk och KNYCKER grejer från en... eller hur??" Alla småungar nickade o höll med.

Annars har fredagen löpt på som vanligt. Kaosmiddag, chirre o saft framför Cartoon, pyjamasgos i soffan tills de stupat. Nu sitter jag själv här igen. SJÄLVKLART med en whisky.

Vad är grejen med whisky? Varför är det så jäkla gott? Det är verkligen LYX för mig att få hälla upp en redig en o sitta o zippa på. Whisky is da shit.

Lite bilder från idag kommer här.

Från i morse:





Syskonkärlek. Fröken Mitten chockar varje dag!! Nu kan flickebarnet skriva också... utan att man behöver stava!


Chirre fram för Cartoon...


... medan morsan tar en whisky o läser tidningar med blanka sidor.


Sen kom det här. Lilla Hon testar sin mamma om o om igen. Alla framsteg som hon tagit (som t ex att sluta med napp) när pappa varit hemma skall nu förintas. Mamma e säkert snäll o ger mig en napp. Eller så får jag sääääkert gå ur sängen 145 ggr o behöver inte lägga mig för att sova... Någon som tänkte på den vackra badrumstapeten vi har i vårt lilla badrum???

Jesus. Jag har fått gå in med henne massor av ggr ikväll o hon envisas med att komma upp varje gång trots att jag blir fly förbannad o hotar med gud vet vad. Så blir det storgråt o tandagnisslan.



Hon e inte min favvo just nu. Trots att hon e sockersöt.

Grevgatan är en jävligt glassig adress. Några meter från Strandvägen gör läget inte heller helt fel. Det känns rätt okej faktiskt. För någon morgon sedan när jag klev ut ur porten så stod jag en stund o kollade på utsikten. Vatten gör jävligt mycket faktiskt...

... men så blir man så in i helvete FÖRBANNAD när det bor sunkisar som bara låter sin bostad ruttna igen. Hur kan man göra så?? Det borde vara straffbart!! Hur kan man låta en lägenhet på Grevgatan stenkastet från Strandvägen o vattnet bli så äcklig att det inte går att bo i den?

Hur kan man snuska till en 27 kvm liten charmig lägenhet med 4 meters takhöjd på detta sätt? Hur tänker man? Vad har man för fel?


Bara en sån här grej. Jaaaa, jag ramar in en kådisjävel o hänger upp i hallen!!!! WHAT THE FUCK?

Vi anlitade såklart en städfirma som fick göra GROVJOBB idag. Tjejerna som kom blev lika äcklade som jag o sa "iiiuuuuuuu" säkert 65 ggr när jag visade runt. Så jävla pinsamt. Undra hur många gånger jag sa "this is not my mess, this is not my shit". Säkert 65 ggr också.

Jeppe ringde ikväll o sa att lägenheten känns fräsch. Så fräsch den kan bli alltså. Det luktade tydligen gott och det är ju ett gott tecken... för när jag bott där sedan i måndags så har jag varje gång jag öppnat dörren klivit rakt in i en stank av gamla matrester blandat med ingrodd rök blandat med gubbsvett och gamla svettiga dojjor. Så härligt!

Nog om Grevgatan nu.

Idag när jag hämtade mina älsklingar på dagis o fritids så möttes jag av öppna armar och gnistrande ögon!! De var lika glada att se mig som jag att se dom. Fy fan vad jag har längtat efter dom.

Hem o brassa pannkakor. Äta en som vanligt kaotisk middag fast denna gång var kaoset blandat med massa skratt o vi hade det så mysigt.

Vanligtvis brukar jag ta disk o städ o tvätt direkt efter maten för att få ta det lugnt på kvällen men inte idag. Jag tänkte "nä fan heller, nu skall jag UMGÅS med mina tjejer!!" och så blev det.

De är nog i chocktillstånd ha ha.

Läste böcker i soffan som Lilla Hon och Fröken Mitten turades om att välja. De sprang fram o tillbaka och jag fick läsa halva böcker... ja ni som har ungar i dessa åldrar vet ju att det brukar räcka med tre sidor sen tröttnar dom.

"Rut o Knut lagar mat" fick jag dock läsa tre ggr... GRÄNS på det.

Sen blev det lite utklädning och jag fick spela rädd. Det kom djävular o häxor som morrade åt mig o jag skakade som ett asplöv o skrek "hjääääälp snälla någon rädda miiiiiig"!!


En läskig djävul!!


En läskig häxa!

Efter lite gos o kittel i sängen så var det dags att lägga Lilla Hon. När hon låg i sängen så spelade jag o de större brudarna Charader-spelet. Riktigt roligt faktiskt... tänk er mig på golvet gestaltandes en tupp. Det mina vänner är underhållning på HÖG nivå.

Nu sover alla tre. Här sitter jag med disk o helvete kvar. Men inte fan har jag ångest för det. Det tar mig kanske 10 minuter att diska stekpannorna. Och kanske 20 minuter att fixa tvätten. Sen en kvart att förbereda kläder o väskor till imorrn. Sen tar det väl ca 10 minuter att platta ut håret. Plus 10 till att duscha. Jag bör således vara i säng vid elva utan problem.

Dock lär jag nog fastna här lite till då jag måste uppdatera mig om hur ni har det...


Hörs.



VÄRSTA PS:ET MAN KAN TÄNKA SIG: Igår firade vi av en snubbe på jobbet. Käkade o drack gott på Elverket. En kollega till mig ger mig en lapp med Ola Rapace på (han spelar någon teaterpjäs där) då alla vet att han står högt upp på min lista. Vi skrattar lite åt det o när vi skall ut o blossa lite jag o en kille så TROR NI INTE OLA MR GORGEOUS HIMSELF står i entrén o blossar han med??? Jag fick tuppjuck. Tänkte fler ggr under kvällen att jag skulle be honom om att få bli fotograferad med honom - men hallå??? Hur gammal e jag? Inte fjorton. Han stod dessutom o hånglade med någon 21-åring med getingmidja o värstingbomber. Är inte han gift??? Ds.

Blev lite stolt o glad när jag upptäckte att vår Charlotte Perrelli också har en blogg hos blogg.se :-)
http://charlotteperrelli.blogg.se



Det blir till att jobba FETT idag o ikväll. Sen "hem" till Grevgatan.

Helgen har gått i kalasets tecken. Äldsta fyller 6 år idag. Hurra hurra hurra! Det har således firats med tårta o presenter både lördag o idag, söndag.

Igår hade hon kalas för tretton brudar o en kille. Det var ett jävla ös här hemma o jag agerade lekkärring tillsammans med min barnis Anko som också var här (hennes tjej är ju polare med äldsta förstås). Måste säga att jag gjorde ett jävligt bra jobb. Om jag får säga det själv :-)

Presenterna flödade o jag är fortfarande chockad. Det var BARA riktigt bra o fina presenter! Äldsta är supernöjd. Jag började lipa när jag läste upp ett kort som var från killen: "Som present av mig Äldsta, så får du följa med mig på bio och jag bjuder dessutom på lunch och biogodis!"

Aaaa men hajja!!!!! Är det kärlek eller? Jag började lipa o fjorton bruda o en kille sitter o stirrar upp på mig som om jag vore helt jävla blåst. VARFÖR GRÅTER KÄRRINGEN??? Ungefär så såg de ut att tänka. Knorrade ögonbryn o lite oro i blicken liksom.

A ja. Jag fick ju förklara mig. "Jag tyckte ju det var såååååå gulligt!!!!! Så fint att jag börjar lipa hörni!!!" Då började de fnittra lite o sen var allt glömt.

Tårta o lekar. Hela havet stormar. Sillen förlorade (MOUHAHAHAHAAAA... nääääää va taskig jag är). Skattjakt med godis som skatt (självklart).


Lugnet före stormen.


Stormen.


Balloons e ett måste.


Presentöppning.


Anko håller upp zzzzze cake.


En trött sessa.


Mmmmums!


Så jävla söta!

Egentligen kanske man inte skall lägga ut bilder på andras ungar men den här bilden e ju lite långt ifrån så jag gört ändå...

Undra hur många av er som undrar vem av dom som är Sillen??? He he, lite nyfis är ni allt :-)


Nåväl.


Efter detta tokkalas så kvistade jag iväg på tjejfest. Discobowling, trerätters, vin, drinkar, kaffe o avec. Singstar för hela slanten. Var hemma 02:30. Upp 05:30 av en Lilla Hon. Så... tre timmar har jag sovit i natt :-)

Syrran o Boxer-Robban sov över från igår så först gemensam frulle med dom. Sen när de dragit så var det bara att fixa fika igen för sedan kom älskade kussen m familj, farsan o så jeppes morsa. Halvkul att ta hand om gäster medan man e bakis men va 17 - hur ofta händer det nu för tiden?



Det var helgen, gott folk.



Äldsta med sin alldeles EGNA digitalkamera som hon fick av sin mor o far i present.
Jäääävlar va sikken paparazzi man fått i hemmet!!! SHE IS FUCKING EVERYWHERE ;-)



Hörs

Ja jaaaaa, jag veeeeeeet. Jag är sen som vanligt. Hänger inte med längre. Har blivit för gammal. Eller kanske bara inte har tid att hänga med? Ja, det sistnämnda låter bäst tycker jag...

Asså. En kollega till mig (som förövrigt är den coolaste snubben jag känner) är en genuin rocker som själv spelat i ett av våra absolut bästa band. Han har agerat min PT på gymmet, han har letat coola tatueringar åt mig på nätet och nu har han även introducerat mig in i musikvärldens HIMMEL. När jag lyssnar på Muse så tror jag att jag skall svimma av njutning.

Det är sant!!!!

De är så in i helvete bra hörni, att Fru P får ståpäls, tårar i ögonen, fnitterattack, ryckningar, spasmer, tokspel och ja - allt på en gång!!!!!!! Jag går igång helt enkelt.

Detta är årets HALLELUJAH moments för mig. Varje spår på varje album jag lyssnat på är gudomliga o jag måste, måste, MÅSTE bara få se dem live. Har youtubat o live verkar de vara ÄNNU grymmare!


Ja ni. Det stämmer. I am totally in love.

Muse is my guys.

Skaffar man sig hundra ungar så får man räkna med att det i perioder är VM i föräldramöten. Just nu har vi en sån period. Förra veckan var det föräldramöte i plugget där Äldsta går. Igår föräldramöte för avdelningen på dagis där Lilla Hon går och ikväll stundar möte där Fröken Mitten går.

Vad tycker jag om detta då?

Jo, jag brukar inte vara mig själv när det är föräldramöten för jag tycker ofta att det är så piiiiiiiinsamt så jag håller käft o önskar att mötena skall ta slut så fort som möjligt. Vill inte ge mig in i divisionen där de där klämkäcka o skojfriska föräldrarna spelar.

Spela Allan o dra dåliga Hegerforsskämt går så jävla bort.

Förra veckan på mötet i skolan så kan ni inte AAAAAAAANA hur pinsamt allt var. Fröknar stod o sjöng o spexade. Trodde först jag kommit fel - Är detta Allsång på Skansen eller vad??? De höll upp skyltar så föräldrarna skulle hänga med i refrängerna o jag lovar att jag aldrig rodnat så mkt i hela mitt liv innan. SHIT va jag skämdes.

Men igår. Jag skrattade så tårarna rann faktiskt. Det var ett ROLIGT möte. WHAT?????? Kan det verkligen stämma? Jo faktiskt. Det var ett gäng sköna föräldrar o fröknarna var avslappnade o sköna. Jag var mig själv o satt o skämtade (obs! inte hegerforsskämt) med de andra. SKÖNT.

Ikväll tror jag det kan bli lite pinsamt igen. Detta gäng föräldrar är inte lika roliga. Det vet jag ju, för jag har ju varit med förr om man säger så.

Tror jag håller låg profil.

Tur jag har sällskap med min sköna granne, fru Bell. Hon o jag får sitta o skämmas tillsammans om det behövs ;-)


Hörs.

... på saker man INTE bör säga till sina barn i vredens och ilskans stunder:

- Om ni inte lägger av nu så går mamma ut genom dörren o kommer aldrig mer tillbaka!

- Om ni inte lägger av nu så ringer jag tomten o säger att ni inte skall ha några julklappar!

- Om ni inte lägger av nu så lägger jag alla era Bratz på hög o tänder på så de brinner upp!

- Om ni inte lägger av nu ser jag till att ni inte får mer besök av kompisar!

- Om ni inte lägger av nu så tänker jag aldrig mer lägga pussel med er!

- Om ni inte lägger av nu så säger jag upp mig!

- Om ni inte lägger av nu så hämtar jag pappa!

- Om ni inte lägger av nu så... så jaaa, då måste jag vidta åtgärder!!!!

Ja asså igår när jag gymmade på lunchen så vägde jag mig igen och nu väger jag endast 51.6 vilket såklart är på tok för lite egentligen om man tänker rent siffermässigt.

Men (!!!) jag har ett BMI på 19.6 vilket är helt normalt. Om man har normalvikt så skall det ligga mellan 18.5 och 24.9. Jag är således helt normal o ingen behöver oroa sig ;-)

Som min vän Cian skrev så är det väl huvudsaken att man MÅR BRA, sedan spelar det ju ingen roll hur mkt man väger egentligen?!! Vikt är som ålder - bara en siffra.

Jag kan ändå inte låta bli att dra lite på munnen. Jag är som en fjortis. Känner mig lätt som en fjäder o smidig som en katt i denna kroppshydda. Det är enklare att leva på något sätt. Man blir inte andfådd när man springer till tåget, man orkar halvspringa upp för rulltrapporna vid Karlaplan utan att få blodsmak och alla träningsformer blir mycket lättare!

Men självklart finns det nackdelar med att vara en tunnis... en av de största nackdelarna är ju zzze patzzz! WHERE ARE THEY??? Hohoooooo??? Det vore pretty nice om jag kunde fått ha kvar de där som var helt okej ändå... men men de har fyllt en viktig funktion tre perioder i livet så jag får vara nöjd :-)

Shit va ytlig jag verkar, va? Det är jag verkligen INTE o det vet de som känner mig bäst. Jag har däremot sista tiden intresserat mig mer om t ex kläder. Tycker det är sjukt skönt att hitta "de där jeansen" som bara känns 100% galet rätt. Eller känslan av att kunna köpa de där dojjorna jag trånat efter länge. Jag har också, som bekant, sista två åren tränat och när jag märkt resultat så triggas jag ju självklart av det! Jag tänker på va jag stoppar i mig vilket jag aldrig gjort förr och tack vare det så händer det något!

Jag gillar att prata träning o kost med muskelbergen på jobbet, för jag är intresserad! Det är faktiskt jäääävligt intressant att höra hur de där grabbarna gör för att få till det. Det är MYCKET kolhydrater kan jag säga. Och pulver. Sedan en massa lyfta skrot på det. De här killarna BRINNER för sin träning och delar gärna med sig av sina erfarenheter...

... en av dom tog sig till och med tid och följde med mig på lunchen igår. Jag som aldrig tidigare satt min fot på ett gym (ja alltså jag snackar själva gymmet där allt skrot finns) fick nu vägledning och vet ni - DET VAR SÅ JÄÄÄÄÄÄVLA ROLIGT!!!!

Fokus triceps, axlar o bröst blev det. Grymt jobbigt men så himla kul. Jag som trodde det var tråkigt att lyfta vikter fick verkligen blodad tand! Mer gym för Fru P!

O så ett par nya baloobisar så är jag hemma ;-)


Hej hej.

Gräns på det va?

... jag levde highlife 1974 istället för att bli född då? Vilken jävla puma jag hade varit!




Eller så kunde jag kanske 1968 ha kunnat charma Claes-Göran Hederström genom att stå längst fram på Folkets Hus o sjunga med i "Det börjar verka kärlek banne mig..."





Gå in på siten www.yearbookyourself.com ni också.

Lovar att det är lite skojsigt.

Om två veckor fyller Äldsta sex år. Min lilla bebis som blivit så stor. Vad hände med det lilla knyttet som jag bar på armen dagarna i ända? Vad hände med den lilla silkeshåriga bebisen som tittade på mig med stora blå ögon o som gav mig ett "goggel" med leende på läpparna? Vad hände med de där nätterna när man vaknade upp hundrafyrtiosextusen ggr per natt för att en liten var hungrig?




Oj oj.

Nåväl. Det stundar kalas förstås. En sexårig tjej skall ju givetvis ha kalas. Men det får ABSOLUT INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER bli fiskdamm för det är BAAAAARNSLIGT. Det får heller INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER få vara rosaskimrande prinsessinbjudningskort för det är också BAAAARNSLIGT. Sånt där är för småååååbarn.

Igår pratade vi om vilka som skall bli inbjudna. Jag föreslog att vi skulle bjuda alla tjejer i klassen. Det är ju "bara" 14 st.

Äldsta skruvade på sig lite. "Men jag leker junte med alla dom". Hon tittade på mig med sina stora blå o såg lite förskräckt ut. Jag stod på mig och tyckte att det inte var rätt att bjuda vissa bara.

Hon såg ännu mer förskräckt ut. Till och med lite ledsen ut.

Jag sa "det är inte snällt att bjuda vissa för då kanske andra blir ledsna ju". Och så föreslog jag att hon kanske kunde bjuda vänner utanför skolan till ett kalas, och klassens tjejer till en annan dag.

PLÖTSLIGT BÖRJAR HON STORGRÅTA! Lilleskutt-tårar sprutar o hon är allvarligt jätteledsen.

Jag fattar inte riktigt. Hennes kloka far borde ha suttit här istället för jag är för blödig.

Så säger hon: "men mammaaaaaaaaa... jag veeeeeeeet ju inte vad jag skall göraaaaa... jag oooooorkar inteeeee!!!!"

WHAT??? En sexåring som inte orkar planera sitt kalas??? Vad har jag missat? Vad händer? Har hon fått fel i huvudet?

Då tar jag tag i henne o säger "Nu får du tala om varför du gråter för jag förstår ingenting! Vill du inte ha kalas?"

Hon svarar "Jo... (snyft snyft) men jag leker ju inte med alla i klassen så varför måste de komma?".


Då bestämde jag mig. Jag sa "Vet du gumman, det är DU som fyller år. Det är DU som bestämmer så om du inte vill bjuda alla så behöver du inte det!"

Hon är fortfarande ledsen o säger "Men tänk om någon blir ledsen nu då?!!". Tittar på mig IGEN med de där stora dystra blå.

VAD FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN SKULLE JAG DRA TILL MED DET DÄR FÖR???? Nu kommer hon ju tänka så hela tiden.

Nu vädjar jag till er därute!!!! Vad tycker ni??? Visst måste väl jäntan få bestämma själv vilka som skall få komma? Eller är det mobbing?

HJÄÄÄÄLP!!!!!!

Ja herregud va man får se mkt när man pendlar. Det är ju helt sjukt hur många skummisar o myskosar som tar fultåget till o från stan. Det vimlar ju av både det ena o det andra.

Ni får ursäkta språket i detta inlägg men jag lovar att det finns en anledning till det. Jag skall få mens o är således på USELT humör o tål ingenting.

På morgnarna när jag lämnar barnen så har jag jäääävligt bråttom. Försöker inte visa det för barnen så när tredje ungen är lämnad är det KUBBA till bilen som gäller o därefter RALLY till stajjen. Alltid tjockt med bilar så man får knöka in sig på olovliga ställen. Igår stod jag på en gångväg. Idag stod jag på gräset.

Kubba till tåget.

In med svettpärlor i pannan. Hitta en skön plats. Upp m Metro. Standard.

Nä men kan inte tre stycken högljudda jävlar sätta sig preciiiiiiis i den grupp stolar där jag sitter? Johorå.

Nä men kan de inte sitta o prata högljutt om dagislämning o gråtande barn som jag gärna vill slippa höra på då jag vill förtränga Lilla Hon som börjat få spelet när jag lämnar.

Nä men kan inte alla tre se ut som stryk.

Nä men kan inte tarmen mittemot mig STINKA morningbreath.

Nä men kan inte tarmen mittemot gäspa konstant o släppa ut fuktig gäsp RAKT i min fejja.

Nä men kan inte nördbruden till vänster skratta som en häst.

Det finns bara en sak som gäller i sådana här situationer. Det är att rota frenetiskt och demonstrativt efter sin iPod. Det är att fort som FAN sätta i hörlurarna.

NÄ MEN KAN INTE FRU P FÅ BATTERITORSK!!!!!!!!!!!


Trodde helt ärligt att jag skulle avlida. Jag blev liksom tvungen att höra hästgnägg i hela 40 minuter. Kunde för fan inte läsa min Metro ordentligt för att hon hela tiden avbröt med sitt AAAAAAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH!

Va fan är det som är så jävla kul, liksom???????

O tarmen hängde såklart på o gnäggade lite han också, så jag fick insupa ÄNNU mer morningbreath.

Fy fan.

Tänkte på det. Kan man räcka över en tuggummipåse till någon man inte känner? Eller vore det lite väl ohyfsat?
Tycker ju det är ohyfsat att sitta o gäspa o skratta rakt på andra när man luktar som en sopstation.

Jag har ju blivit en jävla mespropp sedan jag blev vuxen så det där med tuggummipåse lär nog aldrig bli av... tänk att man gått o fegat till så så jävligt? Hur läskigt kan det vara att räcka fram en tuggummipåse o säga "här, det här kan du behöva!". Inte så, va?

Iiii. Tarmen var helt transparant också. Lite sådär rödlätt. Tunt, flygigt långt stubb liksom. Runda brillor från tidigt 90-tal. En gammal sleten tisha, fula Dressman-jeans o så en bajsbrun manchesterjacka på det. Lade aldrig märke till dojjorna men jag kan slå vad om att det var ett par strövardojjor. Med pjäxsnörning. Säkert gröna. Eller bruna.



Roligt första inlägg efter 100 års tystnad va?

Kanske lika bra jag håller käften framöver också. Näää. Det klarar jag aldrig.

Vi hörs igen.