Den berömda ångestkappan...


... har jag nu satt på mig och den är tung och inte särskilt bekväm att ha på sig :(

Imorgon är det fredag. En sådan där fredag jag har lite svårt för. Dags att lämna ifrån mig mina hjärtan till pappan. Det gör ont. Men det är ju sådant jag bara är tvungen att leva med.

När jag har tjejerna fylls hela jag med värme och kärlek ♥ Även om det är massor av gnabb, gnäll, tårar, skrik, jämmer o gläfs så finns där i alla fall alltid så mycket kärlek. En liten hand som lägger sig över min bröstkorg när jag sover. En liten flickkropp som kryper upp i knät när vi sitter i soffan. Godnatt-pussar. Godmorgon-pussar. Hejdå-pussar på dagis o skola. Hej-pussar på dagis o skola.

Hur meckigt och energikrävande det än är att ha alla hos mig så är det UNDERBART! De liksom sitter ju ihop med mig. Utan dem är jag inte hel.

Jag får massor av kärlek av A självklart de veckor jag inte har tjejerna, men det är ju en annan sorts kärlek. Det är ju vuxenkärlek. Den är ju alldeles underbar den också. Förstås. Jag är i alla fall inte hel.

Mina små vackra flickor. Jag är så förbannat lycklig, glad och stolt över att jag blev mamma till just dem!

Halsbölden är nu väck. Hostan har avtagit och jag känner mig, trots den tunga ångestkappan, fit for fight!
Äntligen!

Imorgon börjar det tunga träningsschemat igen. Som jag sett fram emot det. Skönt! Det är ju inte bara skönt att svettas o ta i så ögonen ploppar ur... det är ju terapi för själen också! När jag inte har barnen så hjälper jag mig själv genom att träna hårt. Det finns inget bättre substitut :)

Imorgon börjar jag lätt med ett gympass på lunchen. Tillsammans med min kära fd kollega! Det skall bli kanon!
lördag är det självklart en morgon promenad innan frukost i Hagaparken. Sedan väntar ett hårt Combat-pass på Odenplan. Äääälskar Combat! På söndag blir det promenad på morgonen i HP men sedan får kroppen vila till på måndag - då blir det Combat igen :) Med min älskling :) På tisdag morgon tänker jag gå i HP innan jobbet och så har jag bokat in mig på Step på kvällen. På onsdag blir det gympass på lunchen och på torsdag morgonpromenad och Step igen, fast på lunchen.

Jag är så redo nu!

I veckan som kommer kommer jag även jobba stenhårt. Ta tag i surdegar. Ta tag i sådant jag flyttat framför mig. Bocka av todo-listan fett. Det är ju såååå skönt med bockar!

Och så skall man inte glömma bort att kvällarna med A i stan inte är helt fel heller. Det blir en fin vecka, det känner jag på mig.

Sedan POFF är det ju fredag igen. Triss i kärlek ♥


Så. Det är ju inte så synd om mig egentligen. Eller hur?


Förresten, min vän som jag berättat om - hon fick beskedet i veckan att hennes stora tumör var av den aggressivaste sorten :~(. Men den är ju borttagen! Man vet dock inte ännu om den hunnit skicka ut fjärrmetastater... men det hoppas och tror jag inte att den gjorde!!! Om ett par veckor väntar första cellgiftsbehandlingen, det kommer bli kanon - det svär jag på.

Hon kommer fixa det där! No doubt about it ♣

Hon är, liksom jag själv, stark som en oxe och detta kommer göra henne ännu starkare. När hon kommit ur detta så kommer det bara gå uppför. Hon kommer må som en sessa!


Nähä. Dags o logga ur. Dags att hänga tvätt. Dags att platta luggen. Dags att packa väskor. Dags att sussa.


Hörs igen.


Kommentarer
Postat av: Mor

Älskade unge,

längtar till nästa helg!

Kram Mor

2011-01-14 @ 08:05:46
Postat av: Grannen

Så vackert att det kommer en tår!

lider och gläds med dig... Lycka till me träningen! nu kör vi!! :)

2011-01-14 @ 12:50:04
Postat av: Fru P

Mor, jag längtar också :)



Grannen, ja du vet ju preciiiis hur det känns. Tur jag har en som förstår mig till fullo. Kram på dig o uuuuut i spåret i helgen nu ;)

2011-01-14 @ 13:25:01
Postat av: jama

Jag vet att det låter knäppt o att jag inte borde säga det - men ibland kan jag avundas de som har "varannan-vecka-livet". Att bara få rå om sig själv, för som det är nu hinner man ju knappt tänka. Och förhållandet får helt klart sina törnar för att man är så slut i kropp o själ. Uscha - det är verkligen tufft sen man fick barnen.



Det går upp o det går ned, emellanåt mest ned.



Kram.



2011-01-14 @ 16:46:08
URL: http://jama.blogg.se/
Postat av: Fru P

Jamisen, mmmmm tro mig... jag trodde precis som du (när jag inte var varannanvecka-mamma) att det skulle vara asskönt att bara kunna ta hand om sig själv och visst... det är stundom skönt och man har ingen stress över sig på det sättet men (!) som jag skrev så är man liksom TOM. Det saknas ju något! Självklart är det extra roligt och man har extra mkt energi när man väl får rå om dem igen... fast det känns ju in i benmärgen att man missar massor. De växer o blir så stora från vecka till vecka.



Unna dig någon helg då o då, ta in på hotell, bo hos vänner, bo borta - så får du liten egentid. På rätt sätt :)



Puss på dig.

2011-01-14 @ 17:27:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0