Klen = egenkväll
Hej bloggen!
Det är lite synd om mig skall erkännas. Jag som aaaaaaaaldrig är sjuk har nu blivit sjuk. Eller... sjuk och sjuk... det finns helt klart de som är sjukare. Jag har bara lite (läs SATANS) ont i halsen. Gurglar Nyodex, knaprar Strepsils med ingefära och knarkar Ipren. Och eftersom det är lördag idag så tänker jag även kurera mig med lite Famous, som ju (enligt min sambo i alla fall) lindrar lite :)
Jahaja. Jag hade helgen tokplanerad. Skulle ha tränat fett igår kväll. Inställt. Skulle ha tagit en monster-joggingrunda denna morgon. Inställt. Skulle ha hälsat på pappsen. Inställt. Skulle ha varit på kalas hos mina underbara kusinbarn. Inställt. Skulle ha tagit in på hotell. Inställt. Skulle ha svirat runt på en 40-årsfest. Inställt.
Så nu sitter jag här istället. I mina grå mysisar. Fett hår. Finne på näsan. Bekymmersrynkor i pannan.
Sambon åkte iväg till det dära hotellet. Till den dära festen. Helt rätt. Det är ju hans tjompis.
Jag fick ställa om. Efter att ha legat i sängen till halv elva i förmiddags (!) så gick jag ut i friska luften en stund. Bara för att få andas lite. Sedan slog jag in presenterna till mina gudomliga kusinbarn. Åkte till Märsta och levererade dessa. De fick komma ut o möta mig i bilen.
Åkte hem igen. Förbi vår enda mataffär. Handlade lite käk... till mig själv. Jag skall festa loss på några skivor samerökt skinka, lite västerbottenpaj och lite tomat. Lite fest tänkte jag ha med andra ord.
Nu har jag precis bokat skidskola till mina små änglar. Och när jag loggat ut från min sambos Mac så skall jag ta o hälla upp en rejäl stänkare.
Sedan, när jag käkat skall jag unna mig en maraton-filmkväll. Hyra massa filmer på rad från Apple-TV. Sån't som inte sambon vill se - äkta tjejrullar s'attsäjja.
Och jag glömde, jag köpte även naturgodis. Yoghurt- och chokladparanötter. Mumma.
Om jag ändå skall sitta o bli fet så skall det väl göras med glans :)
Nähä, jaha.
Ser fresten fram emot en liten leverans från Heppo. Lär komma på måndag. Nya Nike's till mig o Lilla Hon. Blir fint de!
Usch, nu saknar jag mina små tjejer. Massiarders. Önskar de vore här med mig nu. De där små vaniljdoftande, sockersöta små varelserna. Ja, de är bråkiga och lite stökiga också - men det får de vara. De är ju ungar för bövelen. Tårar, skrik och tjafs tillhör liksom.
Och så saknar jag den där skäggige, tjatige, pratglade och bufflige mannen i huset. Han doftar också ganska gott. Inte vanilj men gott. Som en fräsching ska.
Ja, jag tycker jävligt synd om mig själv just nu. Jävligt.
Må jag vakna upp imorrn och må som en fucking solstråle.
Hepp.
Kommentarer
Postat av: jama
Oj! Jag hade lite att läsa ikapp här....Filåt! Känner igen det där med "roffaren" sååååå!!! Vi har några sådana på mitt jobb oxå. Främst en tjej....iiiiihhhhh hon är så pinsamt FÖRST jämt!!! Som att hon inte gör nåt utan DIREKT ser mailet om nåt man kan få, så hon såklart lyckas roffa åt sig. Usch. Vidrigt!
Nähäpp. Måste jaga lillfis här. Ska bli bättre på att kika in (o kommentera).
Kramen.
Trackback
